OlssonJohansson

Just another WordPress site

Ekonomi, Energi, Klimat, Landsbygdsutveckling, Livet

Solstormar och MSB

Om vi råkar ut för ett större elavbrott i Sverige så stannar landet helt. Idag.
Det behöver inte vara så i framtiden.
I Sverige ökar företagens intresse för att sänka sina kostnader genom att se över sitt elbehov. Elpriserna har ökat en hel del de senaste åren, men kostnaden för att få hem elen har ökat än mer. Samtidigt det har aldrig varit så billigt att sätta upp solceller på taket på fabriken och därigenom kunna göra sig oberoende av allt som heter dyrare energi, vare sig kostnaden ligger på elpris eller transportkostnad.  Att sätta upp solpanel lönar sig nästan alltid idag och återbetalningstiden blir kortare och kortare.
Man kan bokstavligt talat, alltid ha elen hemma.

PPA (Power purchase agreement) blir ett allt vanligare avtal mellan sol/vindparksbyggare och större företag som vill köpa miljömärkt el och samtidigt säkra tillgången till ett bestämt pris. Detta driver utvecklingen av vindkraftverk och också alltfler solparker i södra Sverige. Det finns en risk att nätutbyggnaden som sker idag, inte tar med detta i den långsiktiga planeringen för ett framtida elnät som är bäst för kunderna. Nätverksägarna vill kanske ha det, men de vill ju även i framtiden helst leverera mycket el i sina dyrt byggda ledningar.

Vare sig det beror på en solstorm eller sabotage – fortfarande är det dock så är det bara att inse att hela landet idag fortfarande är beroende av en elektricitet som kommer långt bortifrån.
Det finns idag inga krav att banker ska ha fungerande elbackup för sina datorer som hanterar betalningstransaktioner om strömmen går, inga krav på att telekombolaget kan garantera att Internet fungerar om inte el från det nationella elsystemet levereras.
En del av lösningen heter lokala elnät med batterier och lokal elproduktion.
Redan idag kan man i ett vanligt svenskt hem räkna ihop till runt hundra små batterier som sitter i allt från mobiltelefoner till ringklockan vid dörren.
Att skapa mikronät med möjlighet att se till att sjukhusen har ström. Hissarna fungerar på äldreboendet. Kyldiskarna klarar kylan i affären och betalningssytemen fungerar är en del av att göra Sverige, inte bara bättre rustat för kris, utan helt enkelt för att klara energiförsörjningen.
Hur har Myndigheten för samhällskydd och beredskap planerat för den här situationen som alla vet kommer?
Om MSB är senfärdiga med att börja ställa krav på tillförlitlighet i elsystemet, är många svenska nya företag desto bättre på att erbjuda den tryggheten. Flera olika batterilösningar säljs redan idag och energigemenskaper i olika former växer som svampar ut jorden. Det är också flera EU-projekt igång som jobbar mot en regionalisering av produktionen med ö-drift av elsystemen som mål. Framtidens hus, stora som små, kommer med energieffektivisering och egen elproduktion och lagring snarare att ge ifrån sig energi, snarare än förbruka den.

Solstormen 1859 inträffade när de enda elektriska ledningarna på jorden utgjordes av telegrafledningar. Vittnen från tiden beskrev det hela som om ”telegrafmaskinerna blev helt vilda och gick igång av sig själva”. Bland annat antändes telegrafpapperet. Detta kan ses som lite av vetenskaplig kuriosa, men är i själva verket mycket allvarligt.

Idag, när verkligen hela samhället är elektrifierat, kommer det att bli ett akut problem den dagen när nästa större solstorm träffar jorden. Och den kommer. Frågan är bara när. Iskärnor från Arktis visar att större solstormar inträffat ungefär vart femhundrade år. Vissa forskare idag tror att de kan komma närsomhelst. 

Frågan är vad som kommer att hända den dagen när detta händer igen. 

Vart elfte år har antalet solfläckar ett maximum. Det finns en annan, större 100-års cykel också vars maximum senast inträffade under 1940/50-talet som också påverkar storleken på solvinden. En mindre kraftig solvind innebär en ökad övrig kosmisk strålning. Uppgifter från tidigare perioder av liten solaktivitet indikerar att temperaturen på jorden då varit lägre, och vintrarna alltså blivit längre och kallare. Dessa sammanfaller alltså med perioderna med mer kosmisk strålning.

Denna ökade kosmiska strålningen ökar fuktigheten i atmosfären och motverkar därigenom klimatförändringen mot en varmare värld. Trots det har ju temperaturen i världen ökat sedan femtiotalet och fortsätter att göra det.

När solaktiviteten sedan ökar igen är risken alltså stor att detta ytterligare föder ett varmare klimat.

Allhelgonahelgen 2003 inträffade kraftiga solstormar som slog ut elsystembland annat slog ut elnätet i Malmö.

Frågan är om vi har med oss dessa erfarenheter när vi idag bygger om vårt elnät? Framtidens nät behöver bli ”rundare” med el som kommer flera olika håll i ett nät som måste kunna delas upp i flera mindre om det inträffar en störning någonstans.

Därför håller det inte som flera aktörer kräver att nätutvecklingen ska koncentreras till att bygga ut nord-sydförbindelserna i Sverige i tron att fler ledningar automatiskt kommer att leda till ett säkrare nät. Svenska kraftnät som äger transmissionsnätet i Sverige, planerar och bygger så fort man hinner för att förbättra leveranserna, främst till storstäderna i södra Sverige. Problemet är bara att det tar lång tid med alla tillstånd och prövningar för stora elledningar, som ofta också möter motstånd från befolkningen under den kommande ledningen. I framtiden kommer det förmodligen inte heller att finnas så mycket el ”över” i Norra Sverige om de nya stålverken och annan industri i norr blir verklighet. Den verkliga utmaningen för elnätsägarna och elproducenterna i mellan- och Sydsverige blir att utveckla sol- och vindparker nära konsumenterna. Det är enda sättet att bibehålla elpriset på en låg nivå. Vi har i Sverige haft en mycket lägre prisnivå på el än vad våra grannländer, med Norge som undantag, haft under många år tillbaka. Trots att vi formellt hör till samma marknad! Vi har helt enkelt byggt ut, främst vindkraften, så att ett nationellt elöverskott har uppstått, som vi under många år har kunnat exportera till våra grannländer.

Det som krävs för att hålla nere elpriserna även i södra Sverige är att produktionen måste byggas ut nära användarna. Eftersom sol- och vind levererar när de kan, måste lagringstekniken också byggas ut, något som också görs redan idag.

Solcellsparkerna i Sverige blir allt fler och kurvan stiger brant. Tiden från planering till första kilowattimmen levereras är också extremt kort. Två år är ingen ovanlighet. Jämför det med hur lång tid det skulle ta att få nya kärnkraftverk färdiga.

 

Kommentera

Tema av Anders Norén