OlssonJohansson

Just another WordPress site

Energi, Klimat, Kollektivtrafik, Landsbygdsutveckling, Livet, Miljö, Politik, Turism, Uncategorized

Visioner på Dal?

Vi har vårt fritidshus i Dalsland längs med en av Sveriges vackraste järnvägar som går mellan Mellerud och Bengstfors. Ett par gånger i veckan ser vi godståget från bruket i Billingsfors köra förbi med vagnar till andra delar i Sverige. Ursprungligen låg banan hela vägen upp till Arvika i Värmland och kallades Dal-västra Värmlands järnväg och förkortades DVVJ. Numera ligger spåret kvar upp till Årjäng och förutom godstågen till Billingsfors kör stiftelsen DVVJ, numera uttalat ”De vackra vyernas järnväg”, turisttrafik mellan Mellerud och Bengtsfors under sommarmånaderna. Järnvägen är inte elektrifierad och det diesellok som drar godstågen liksom motorvagnarna av 70-talsmodell luktar fortfarande diesel som numera varken bilar eller lastbilar gör längre. Jag antar att det beror på att man kör på det som kallas brännolja, och det enda som motiverar godstågskörningen här är att det annars skulle behövas en massa fler lastbilar, som tillsammans släpper ut mycket mer miljöskadligheter. Det är också tack vare att godstågen går som banan kvar finns. Turisttrafiken är ingen lönsam verksamhet, men ingår i det större turistkonceptet som Dalslands kanalsystem och båttrafiken där.

Det finns flera beröringspunkter för kommuner, skolor, företag, ideella föreningar och andra som borde kunna komma samman och boosta utvecklingen av näringsliv och besöksnäring i Dalsland, på samma sätt som på många andra delar av Sverige.
I en framtid där samhället måste bli bättre förberett och robust för att kunna möta klimatsvängningar, utflyttning, sysselsättning och all annan samhällsservice finns ett brett område där alla ovanstående instanser skulle kunna skapa nya strukturer och samarbetsformer som också kan driva landsbygdens möjligheter att överleva på lång sikt.
Idag jobbar t ex järnvägsmuseiföreningar för att med ofta knapp budget bevara gamla järnvägsfordon och köra dessa i turisttrafik under sommarmånaderna.
Varför inte skapa samarbeten mellan verkstadsmekaniska utbildningar som tar in fordonen under vintersäsongen (skolterminerna) för service och underhåll för att sedan bemanna dessa under turistsäsongen.
Elfordonsutvecklingen går snabbt nu. Förutom spårvagnar som rullar i några av städerna i Sverige har elbussarna också etablerat sig i flera städer i Sverige likväl som i andra länder.
Elbilsboomen är på gång och det är dess både välsignelse och förbannelse att det parallellt utvecklas alternativa framdrivningssätt till dessa. Bränslecellsbilar rullar redan på svenska vägar. Varför finns det inte ett utvecklingssamarbete med spårfordonsindustrin lokalt i Sverige på detta område? Var finns IBAB, Tågab, SL och Göteborgs spårvägar med flera i den här diskussionen?
Det arrangeras varje år en tävling i hur långt man kan få ett eldrivet fordon att gå på en viss mängd elektricitet i Delsbo på den gamla järnvägen mellan Ljusdal och Hudiksvall. Tävlingen är öppen för alla och lockar många lag från t ex Chalmers. Varför finns inte liknande arrangemang på t ex DVVJ där man utvecklar mer än bara eldrift?
Inom ett par år slopar förmodligen Göteborgs spårvägar den äldsta spårvagnstypen som fortfarande är i trafik känd som modell M28. Dessa borde kunna överlåtas gratis till t ex DVVJ och/eller till Spårvägssällskapet Ringlinjen, ställas upp i t ex Åsensbruk och utgöra arbetsmaterial för utbildningar för svetsare, elektriker och faktiskt förare också på Håfreströms företagspark där det redan finns utbildningar igång i gymnasieskolans regi.
I framtiden kommer elnätet att behöva batteribackup på ett flertal ställen för att kunna hantera svängningar i elproduktionen i takt med att vind- och solkraft blir allt vanligare. Behovet finns egentligen redan nu för att göra elnätet robustare och säkra det mot strömavbrott orsakade av brist på s k svängmassa. Det kommer överhuvudtaget att finnas ett allt större utbud av gamla bilbatterier som byts ut i det teknikskifte som transportbranschen går igenom nu. Har finns ett material som snabbt skulle kunna fylla en funktion som dessutom snabbt borde kunna säkra elnätets funktion.

Jag har inte gjort någon fullständig research om vad som är på gång och det kanske redan är på gång med utvecklingen ”på Dal”  men det går att göra mycket mer, det är jag övertygad om.

Kommentera

Tema av Anders Norén